Sista cytostatikabehandlingen - ett delmål uppnått

I torsdags skulle jag egentligen fått min sista cytostatikabehandling men jag hade tyvärr blivit förkyld, så jag fick ta nya blodprover på fredagen och behandlingen blev flyttad till måndag. På måndag morgon så ringde de från onkologen och meddelade att värdena (på leukocyterna - de vita blodkropparna) var alldeles för lågt för att få genomgå behandling. Jag blev tvungen att lämna nya prover på vårdcentralen och hoppas på att värdena såg bättre ut, så att jag kunde få behandling idag tisdag. Värdena var mycket bättre och fullt godkända, så idag blev det äntligen av. Hurra!

Behandlingen gick bra och jag fick även ta bort min PICC-line. Så skönt att snart kunna bada och basta igen. 

Planen är nu att påbörja stålning om ungefär 5 veckor och innan dess klämma in en titthålsoperation för att ta bort gallblåsan. 

I måndags när det inte blev någon behandling, ändrade jag snabbt planerna och passade på att njuta av dagen genom att vandra runt min favorit-sjö, ta en fikapaus och läsa en intressant bok som väntat på att bli läst, äta lunch på en klippa och bada fötterna i sjön.  En riktigt härlig dag blev det.

Boken fick följa med till behandlingen idag också, som sällskap under tiden jag fick droppet.

Efter att behandlingen var klar åkte vi hemåt och firade med en lunch på restaurang. Resten av dagen njöt jag av solen ute i trädgården. Björken har slagit ut, ormöga blommar med sina vackra blå blommor och spirean med sina vita. 

Jag är så tacksam för att det har gått så bra hittills med behandlingar och biverkningar. De har varit milda för det mesta. Nu återstår troligen en vecka att stå ut med obefintligt smaksinne, värk/trötthet i ryggen, domningar i fötterna, utslag i ansiktet och svettningar på natten men sedan ska det förhoppningsvis bli bättre, om det följer samma mönster som innan.

Jag är också tacksam för att jag fått tillbaka min energi till att ta hand om mig igen och äta bra kost, så som jag gjort tidigare. Att sluta sabotera för mig själv med onyttiga kolhydrater, bara för att jag har ett sådant sug efter det. Nu orkar jag stå emot och suget har försvunnit igen.

Om fyra veckor ska jag börja äta antihormonella tabletter, Tamoxifen. Det beror på att tumören är hormonkänslig, både för östrogen och progesteron. Då vill man minska på östrogenet, eftersom det driver på tillväxt av eventuella cancerceller. Möjliga biverkningar finns det gott om även för dessa och jag är inte jättesugen på att äta dem men jag antar att jag får ge även det en chans. Jag ska äta dem varje dag i minst 5 år.  Min menstruation har redan försvunnit som en biverkning från cytostatikan. Hoppas att min kropp tolererar Tamoxifen någorlunda. 

Skönt att ha nått ett delmål. Cytostatikabehandlingen är avklarad. Nu några veckors återhämtning innan resten tar vid.

Ta hand om er och njut av allt det fina!